Soon…

IMG_1328Only one week left to premiere. Musical again – Wizzard of Oz. I’m playing the returning King Pastoria’s extremely confused General Riskitt. The king’s one-man army. It will be fun to play musical again and to play funny. Last time I played in a musical was in 2013 and the Sound of Music. Next time, I’ll play comedy again – in spring. Thus three plays this year so far, and many performances.

Björn Blomqvist 2016-01-28

På Pelles igen!

I ett annorlunda möte till skillnad på de jag brukar göra – var jag på Pelles Lusthus och tillställningen “Morgonsoffan”. Många bekanta ansikten såg jag men många nya såklart. För mig var det lite extra när Nymos och dess duktiga aktriser sjöng och spelade två låtar ur kommande musikaluppsättning “Annie” – premiär den 4:e november. Jag var ju själv med i Nymos förra musikaluppsättning “Sound of Music”, hösten 2013. Jag rekommenderar er att gå och se Nymos uppsättningar. 

Förutom det musikaliska inslaget och kaffe med smörgås såklart, fick jag veta allt om svamp, nja… nästan i alla fall 😉 Fick också höra om finansläget i Europa och allt om Ostlänken, samt om hur viktigt ditt stöd för människor på flykt är (Röda Korset).  Det jag tolkade i övrigt av det som sades från soffan och i minglet var…

“…ett visitkortsutbyte över en skaldjursbuffé på svamp i 320 km/h och råga på det, sätta rödvinet i halsen.”  

Björn Blomqvist 2015-09-11

One day – many places

On a weekend (a summer day in 2015) in the capital of Sweden. I visited some places I want to recommend and want to work at.

Från medeltid till dramatik!

Jag tänkte för en gångs skull vara lite elak i min bedömning. Jag har mäktat med tre kulturmöten idag, varav två av dem har en sak gemensamt. Det är två, men ack så olika stadsvandringar. En som jag själv höll under flera år och den andra på det dramatiska och teatrala planet. 

IMG_2299En stadsvandring på temat medeltid är jag väl bekant med som tidigare guide, men då var det andra bullar. Vandringen började med en närapå försenad guide. Likaså en snabbpresentation av tema, men ej guidens namn. Sen kom guiden igång.

På det hela var det typ såhär: “eh, eh, eh, hm, osv. då och då eh eh”, med ögon i manuspappren, allt för ofta. Efter 1,5 månads pågående stadsvandringar, borde manus sitta bättre, om nu inte dagens guide var inhoppare. Det vet inte jag, det framgick inte – likaså inte namnet på guiden. Det var allt för många “eh:n”.

– Var tog retoriken och den goda talförmågan vägen? Återanställ mig vetja!

Hur som helst lämnade jag efter det var slut och visst kände jag igen många delar av berättelsen och det faktahistoriska. Dock inte allt. Det har hänt en del sen jag jobbade på museet sist. Nya teman varje år, men på något vis ska temat “medeltida staden” vara med, men med vissa ändringar i manus.

IMG_2306Därefter var lunchen ett faktum. Denna gång mitt på Storgatan, på Skafferiet. En karré med potatisgratäng och rotfrukter, plus dryck och vitlök, gav mig krafter för nästa vandring. Ett kulturmöte som verkligen slog knock på både tidigare vandring och oss besökare.

På ett dramatiserat sätt med skådespel på högsta nivå har jag fått lära mig allt om 1930-talets politiska läge i Nyköping och om drottning Kristinas besked att abdikera. Det blev ett snabbt kast från 1900-talet till 1600-talet. Något senare var vi i 1700-talet och till slut i utvandrarnas epok under senare delen av 1800-talet.

IMG_2294På det hela var allt välregisserat, välspelat och många snabba byten för skådespelarna. Berättelserna var intressanta och givande. Bara en sådan sak som att Olof Palme d.y.:s farmor bodde i länet och var en dam av högre klass. Lite musik och gitarrspel förekom också med finurliga visor om drömmen om Amerika. En kronologisk ordning på det hela hade inte gjort någon skillnad. Det var nästan bättre att det var i okronolgisk följd. 

Välspelat, välregisserat och tidsenliga kläder gjorde vandringen till en given vinnare i kampen mellan de två. Även på min tid kunde kanske inte jag konkurrera med dem, men mina guidade turer fick aldrig innehålla varesig faktafel eller dålig retorik.

Björn Blomqvist 2014-07-09 

Slutet gott, allting gott…

Nu har säcken knutits ihop. Ny fest med Sound of Music-gänget – som vanligt utan alkohol men med en stor klunk värme. Avslutningsfesten ikväll markerar att nu är resan över och nya destinationer väntar. Inom en snar framtid är jag med igen på något sätt. Längst fram, längst bak eller någonstans runt omkring. Huvudsaken är den att jag fortsätter dra mitt strå till stacken.

Avslutningsfesten var trevlig, rolig och roande på alla sätt och vis. Maten var god och stämningen likaså. Vad mitt nästa deltagande blir vet jag inte i dagsläget. Jag vågar fortfarande inte sjunga offentligt. Det kan låta lite konstigt från en som har stått på amatörteaterscenen i närmare 20 år och även dansat både på scen och i tävlingsform. Jag litar inte på min pipa helt enkelt.

Hur som helst har jag haft det trevligt, både ikväll och i allt övrigt som skett i musikalgängets närhet och i produktionen. Just nu känner jag bara för att ta fram gitarren och spela lite, men efter att ha hört alla som uppträtt på festen ikväll, ligger jag i lä. Vilka röster, vilka talanger och tänk om jag vågade!

Nä nu ska jag inte vara avis. Jag har mina egenskaper och mina styrkor, dem ska jag ta vara på och framförallt, dela med mig av. Det kan vara ganska vemodigt att ta farväl av alla fina som varit med, men jag lever med känslan att snart ses vi igen, på nåt eller annat vis.

Björn Blomqvist 2014-01-25   

“O-KLART” men uppenbart – Oxelörevyn

Årets första revyrepetition är avslutad. Som vanligt delades manus ut och roller tillsattes – dock inte alla. Alla manus är inte klara eller snarare alla rolltillsättningar är inte helt klara. Det brukar ske lite senare, men som vanligt utan vare sig hinder eller fördröjningar i slutändan 🙂 

I morgon blir det ett till rep och då kommer fler manus och roller tilldelas. Jag är som sagt var, mer taggad i år eftersom jag har laddat upp med en musikaluppsättning under hösten – en uppsättning som kan sammanfattas av mig med orden: succé, tacksamhet och värme.

Jag kände idag på repet att årets insats från min sida, kan bli i stil med den från 2010. Då gjorde jag kanske min bästa revyinsats någonsin. Jag gav allt och fick ut allt av det, så att säga. Vi har en väldigt bra ensemble i år – en ensamble som kan leverera det publiken vill ha, dvs. nöje, skratt, sång och satir. 

Årets Oxelörevy har fått namnet “O-KLART”, vilket stämmer med det mesta här i stan och även hos oss i ensamblen 😉 För mer information och biljetter kan ni gå in på oxelorevyn.se. I årets revy lovas i vanlig ordning en massa skratt och nöje – ända bort till grannkommunen Nyköping. 

Björn Blomqvist 2013-11-23

Sound of…

Jag ska inte vara allt för långrandig – men mitt kanske största och mest betydelsefulla kulturmöte är till ända. Flera månader med musikalernas musikal, Sound of Music har givit mig allt jag drömt om. Erfarenhet, vänner, beröm, scenvana, ett underbart umgänge och massor av fina stunder. Allt hårt slit har i och med detta hamnat i skuggan. Det är inte illa.

Under alla föreställningarna (12 st.) stod publiken upp och applåderade på slutet. Tänk dig den känslan. Helt underbar – likaså upplevelsen och resan i stort. Det var två barngrupper (von Trapp) som spelade varannan föreställning (förutom Liesl) och varje gång var det lika proffsigt. Vilken jämnhet!

Jag själv är nöjd med min insats. Jag gjorde det jag var tillsagd att göra – att bråka och gräla på scen m.m. i rollen som Baron Elberfeldt. Därutöver var jag också statist i en dansscen, och dansa – det kan jag, det vet jag 🙂 I slutet var jag också soldat (löjtnanten), vilket bar emot lite eftersom vi talar om en soldat ur tredje rikets armé (nazist). Men det är ju teater och den rollen får stanna där. Han finns inte mer. 

Eftersom alla sångare/sångerskor i ensemblen (nunnekören inräknad) var så oerhört duktiga, har resan fått mig att börja musicera igen här hemma. Till skillnad från andra produktioner jag deltagit i, är hela produktionsapparaten nästan lika stor som hela ensemblen, och tack vare det har det fungerat utomordentligt bra runt omkring. Jag trivdes under sminkningen, bakom scen och med alla runt omkring.

Men vad hände sen? Jo, plötsligt var resan slut. Med massor av tack, kramar, tårar och farväl och med tomheten nära kommer vemod med hjärtat fullt av upplevelser. Där ska resan finnas kvar för lång tid framöver.

Det var första gången jag deltog i en NYMOS-produktion, men troligtvis inte den sista.

Tack!

Björn Blomqvist 2013-11-18

 

 

Drivet tillbaka!

Nu har musikalen kommit så långt att 5/12 föreställningar är spelade och resultatet detsamma varje gång – glädje, beröm, stående ovationer, trivsel och massor av underbara människor – på och omkring scen.

Föreställningen är bland det bästa jag har varit med i, och då har jag faktiskt spelat amatörteater sedan mitten av 1990-talet. 18 år närmare bestämt. Jag ångrar inte en sekund att jag bestämde mig för att pröva mina vingar inom musikalgenren. Jag kunde ha sagt nej, men då hade jag ångrat det beslutet för lång tid framöver.

Redan innan jag började med amatörteater bankade mitt hjärta för musikal. Jag såg, lyssnade och diskuterade musikal med mina vänner. I skivstället finns musikalskivorna kvar. Filmmusikalerna i videohyllan likaså! Sångerna och filmreplikerna kan jag fortfarande utantill!  

Jag har efter alla föreställningar och repetitioner – börjat spela gitarr igen och sjungit lite också. Det smittar av sig, så att säga. Jag är lite öm i fingertopparna nu. Det är minst fem år sen jag spelade gitarr sist och det är fortfarande på ett amatörmässigt stadium – sången likaså 😉

Nog om detta. Jag ville bara ge en liten förklaring till varför jag inte skriver på bokprojektet just nu. Det är ett stort scenprojekt som jag njuter av i varje stund och som tar inspirationen till en annan plats, så att säga.

Kanske kan jag skriva lite under de två spelfria dagarna som kommer nu, men skrivandet kommer att få tuff konkurrens av gitarrspelandet 😉

Björn Blomqvist 2013-11-11  

 

Nära nu!

Som sagt, jag brukar inte vara så personlig på bloggen. Därför inte nu heller. Däremot ska jag berätta att jag den senaste tiden ägnat mig åt ett större kulturmöte – stort i olika aspekter. 

Det närmar sig premiär av musikalen Sound of MusicEnsemblen är stor, produktionen stor och förväntningarna likaså. Kanske är detta det största jag varit med i. Jag njuter varje repetitionsdag och kommer göra det under alla tio föreställningarna – det är jag övertygad om. 

Det är första gången jag ger mig på musikal och jag är glad och mycket tacksam att få vara med och ges en chans. Konkurrensen är hård. Oavsett en liten talroll, ska jag göra stort av den. Annars gör jag inte mitt bästa, så att säga.

…Eller som jag brukar svara på frågan om vilken som är min drömroll?

“Det är varje roll jag spelar, för då kan publiken förvänta sig att jag alltid gör mitt bästa.”

 Björn Blomqvist 2013-11-04

Scenrapport oktober

För ovanlighetens skull, tänkte jag säga några ord om de pågående scenprojekten – alltså inget skryt om bokprojektet denna gång.

Det är intensiva repetitioner av musikalen Sound of Music just nu. Slutrepetitioner hela veckan innan första genrep. Det var rörigt första dagen på scen, men numera bara roligt på scen. Det tar sig – sa han med tändstickorna 😉

Som jag har nämnt tidigare, spelar jag en liten talroll, men ändå viktigt eftersom alla som deltar är lika viktiga. Det är också den största produktionen med största ensemble, jag deltagit i.

Revyer, farser, sekelskiftsdramer m.m. som jag har spelat ända sedan mitten av 1990-talet, är mindre produktioner och med färre inblandade. Här är det en viss kontrast, men uppdraget är detsamma. Att stå på scen och leverera, hur lite eller mycket du än har att säga/göra.

Det är också första gången på Culturums scen för mig. Tio föreställningar ska det bli och med tanke på hur duktiga många i ensemblen är, kommer det bli en oförglömlig upplevelse för publiken. Det lovar jag!

Om ni inte har köpt biljetter än – finns det biljetter kvar. Framförallt till de första föreställningarna.

Passa på när ni ändå har chansen! http://www.nymos.se    

Björn Blomqvist 2013-10-30