Droppen som…

Jag är droppen 
som hänger kvar 
i vattenkranen 
när allt dras åt

Jag är droppen 
som faller ned 
på kanten av
orons bottenplugg

Jag är droppen 
som ligger kvar 
med tankar 
som aldrig torkar

Jag är droppen 
som vill försvinna 
till att alltid
komma tillbaka 

©️Björn Blomqvist 2020-07-31

På/Av-knappen

Jag ser den inte
Jag når den inte
Långt borta
Långt härifrån
En ström av känslor
En strömlös plats
Där finns ett slut
Där slutar allt som finns

©️Björn Blomqvist 2020-07-20

Unfocused

It came as a seed
to ruin my mind,
suddenly a need
to search and find

It’s back tomorrow
as a scar in my past,
dressed like a sorrow
and grows too fast

It bangs alone
still inside my head,
heavy like a stone
to hang in a thread

It’s now or never
to catch and release,
push it down forever
piece by piece

© Björn Blomqvist 2020-05-30

Machinery

That feeling of nothing or everything which never exists, yet

That thought of something or nothing to happen, later

That thing of everything, or by the way, a thing who doesn’t appear, now or later…

…in the name of the anxiety

©️ Björn Blomqvist 2020-04-29

Heavy

The gravitation of uncleared stuff inside my head, pulls down whole my soul to the ground, step by step.

Like a forgotten piece of paper, with unreadable notes, lies my body on the street, facing up as a worring kind.

A heavy truck, missing of brakes, filled with tons of dark minds too fast too late to…

…react

©️ Björn Blomqvist 2020-04-29

OCD’s sky

An obsessive lightning,
a flash in my chest,
gathers clouds
of compulsive
darkness,
all of them
in my head,
to make thunder
during a heavy…


…disorder

©️ Björn Blomqvist 2020-03-18

Anxiety

From one side
of my mind
deep inside,
one of a kind.

Coming fast,
always alone
same as last,
like a stone

©️ Björn Blomqvist 2020-03-09

Find the way

Friday afternoon ”the cleaning project”. Heavy rain over a worrying mind, starts to look for unsolved things to find. Lost in the world and a an empty head, awake, asleep and hundred years to be dead.

Nothing rise like the sun, an early day, when the moon of all thoughts has only dark words to say. Different ways to solve and clean, throws back the good thoughts when nothing is what it has to been.

One day I’ve to catch, look and feel the light, when the darkness is gone, easy without a fight.

© Björn Blomqvist 2019-10-25

Som sagt

Vet inte vart det bär,
en lös tanke
på kanten av ett moln

Där sitter dom,
alla de hopplösa grodor,
min mun spottat ut

I kö, på rad att falla ned med regnet,
gnager solen
ett hål i mitt bröst

Den virvelvind jag känner,
en katapult av känslor,
fyller oceaner…

…som inte finns

©️Björn Blomqvist 2019-08-08

Silence

Transmission of silence,
an invisible walk inside,
outside my head,
to a dead end of bitterness,
shouting from the hip
to a dynamite of emotions,
all over the entire body

© Björn Blomqvist 2019-08-02

Repris

Frigörelsen igår 
blir till morgondagens 
häkte

En osäkrad känsla
briserar i ett explosivt
crescendo

Dagen är förlorad
tills en okänd morgondag
vaknar

I framtidens ovisshet
krafsar gårdagen ömt under 
huden


© Björn Blomqvist 2019-05-20

Out of order

Empty thoughts
in the speed
of the light,

struggling
out of control
in the command
of the brain

Big things
are blinded
in the dark
of the night,

kicking
the ghosts
in the front
of the train

© Björn Blomqvist 2019-05-14

Honesty

Honesty’s question mark,
a force,
but for someone,
a struggle to perfection

Who?

Honesty’s goodness,
a need,
but for someone,
to drown in Anxiety’s list,

of…

…what’s right and wrong – good or bad

Being sad instead,
to be mad

 

© Björn Blomqvist 2018-09-26

Till the end

When all truth is bleeding
behind the shield of wounds,
walks a lie down by my back
When fresh tears are falling
upon the cheek of damages,
blows a dream away from me
When my destiny ends up
beside the crack in my heart,
goes a shadow over my body

© Björn Blomqvist 2016-03-14

Fragile

Heavy rain
over leafs
cuts
my broken veins
Deep craters
on the Moon
catch
my wounded heart

© Björn Blomqvist 2016-01-27

Lägesrapport

DSCN2295Eftersom jag inte hinner med att göra konstanalyser från diverse konstutställningar, nu när det är revy- och musikaltider, tänkte jag istället ge en kort rapportering kring mitt skrivande. Det blir inte så mycket att rapportera. 

Fortfarande står romanskrivandet helt stilla. Jag påbörjade för tre veckor sedan en omarbetning av en novell som ska bli till en roman. Mer än så har det inte blivit på den fronten. En och annan dikt har det blivit och som jag i tidigare inlägg skrev – att jag är både glad, hedrad och stolt av att ha med ett bidrag till årets poesiantologi, signerat Poeter.se “Make Love not War”.

Jag har räknat mina samlade dikter och med dikten till antologin inräknad, är det 107 st. Och ändå har jag inte påbörjat poesisamling nummer två och tre! Däremot känner jag mig mer trygg och säker med poesin, medan bokskrivande haltar i takt med motivationen. 

…det var allt!

Björn Blomqvist 2015-12-09

Närapå

Det var en närapå sömnlös natt inatt. I huvudet löpte tankarna på temat “skriva” runt, runt. Jag inser att ingenting är eller ska vara som det ska. Jag har ett ofärdigt deckarmanus som legat på is i snart tre år. Det är drygt 250 sidor skrivet. Jag har pågående roman på is. Har inte skrivit på den på flera månader. Den är bara drygt 90 sidor gammal. Däremot skriver jag fortfarande poesi. Senaste samlingen dikter är bara 104 stycken i dagsläget. Det innebär att jag i runda slängar har skrivit ca. 15 dikter per år. Alldeles för dålig produktion!

Den tanke som gnagde mest var den om den gamla novellen jag påbörjade för sisådär 3-4 år sedan. Den är bara 45 sidor gammal men det som grämer mig, är att den skulle kunna omvandlas till fullskalig roman. Eftersom självkänslan sviktar i och med pågående roman, fanns det inatt, tankar på att återuppta novellen och förvandla den till en roman. Så i runda slängar har jag 500 sidor manus och drygt 100 dikter som bara jäser utan att gräddas. Jag inser i detta nu att jag är en periodare, då skrivlusten kommer och går.

Björn Blomqvist 2015-10-30

External Silence

Let the anxiety
silent the mouth
The roar of an echo
  from calls
of my inner
voices

© Björn Blomqvist 2015-09-13

Livet bortom friheten

Plötsligt var de slut. De som inte kunde – eller inte fick ta slut. Dagarna som bara var 300 till antalet, var till ända. Det skedde för länge sedan. Det var på en knapp de tryckte – och vips så fanns en extern aktör att tillgå. Vem eller vilken, visste ingen innan. Det var slumpgeneratorn som bestämde det.

“Är allting bara en slump?” 

Hens vistelsen blev kortvarig. Ett samtal förändrade mycket. Tre år är en lång tid – men 300 dagar betydligt kortare. I tre år var hen på arbetsplatsen som blev räddaren i nöden, och som sen var platsen där hen ville stanna.

Nöden uteblev dock. Tillbaka i träsket skulle bödlarna få sitt. Trots det kom nästa räddningsplanka. Trehundra nya dagar att hålla sig ovanför vattenytan med. Plötsligt var de slut – och räddningsplankan alldeles för kort. Tillbaka i samma läge var det bara att trycka på knappen igen. Denna gång – aktör nr. 2. Återigen via slumpen.

På ny plats och ny mark att plöja, kände hen sig slagen under bältet. På vissa områden, något nedvärderad. Inget nytt under solen så att säga. Hur ska detta sluta? Fyra månader gick innan nästa räddare i nöden kom till undsättning. I en till synes lika lång period, fick hen vara ifrån arbetslöshetens bojor.

“Fyra månaders frihet!” 

Det går inte många dagar innan det var dags igen. Hen ska till coachen, hen ska denna gång få välja!

“Vilken befrielse!”

Plötsligt har det hänt nåt. Det har införts LOV – lagen om valfrihet. Hen går på seminarie, hen funderar och till slut gör sitt val. Aktör nr. 3 står på tur. Inte där heller blir vistelsen långvarig. Inte på grund av permision ute i det fria arbetslivet, utan av resursbrist.

Hen måste välja igen. Hen gör sitt val. Hos nummer 4 trodde hen att det skulle bli bättre men…

..fortsättning följer 

Av Björn Blomqvist 2015-09-10

Bakom det okända

DSC00369Som kudden ovanför mitt ansikte, hårt hållen, är den gnagande tanken lika kvävd som det dåliga samvetet. Orden tystnar med uteblivna argument till varför allt kokar ihop i en och samma gryta. En soppa vars slev aldrig slutar ösa. Sen urminnes tider har blockaden legat som ett lock som aldrig lyfts. Kolossala klossar som vilar på ens axlar med huvudet under kudden är att köra huvudet i sanden. När ska det släppa, när muckar den? Bakom egna galler i isolerat tillstånd är den fånge inom mig. Hen vet varken ut eller in, hen har bara funnits där, lika tystlåten som tjuven om natten.  

© Björn Blomqvist 2015-09-02

Tvivel

Eko av ett tvivel
i mitt sprängfyllda 
Huvud
En öronbedövande affirmation
slår läger under 
Minnesbalken 
Ingenstans att ta vägen,
stannar trafiken upp
I kaos… 

© Björn Blomqvist 2015-09-01

Obeslutsamhet

IMG_0905[1]Jag har de två senaste dagarna gått i visitkorts-tankar. Dels som ett steg i ett nätverksbygge, men också för det egna jobbsökandet. T.o.m. bloggen hamnade bland dessa tankar. Ska den verkligen marknadsföras med visitkort? Jag vill kanske bara visa upp mitt skrivande som en chans till professionellt skrivande i framtiden? Eller är det bara min idérika och kreativa sida som är dominerande just nu? Det ni inte vet, är att jag har bytt design på bloggen massor av gånger och gjort likadant med designen på mitt CV. Kan ni tänka er hur det känns när jag nu tänkt att skaffa visitkort och det finns typ 500 olika design-mallar att välja på? Jo…

…obeslutsamhet.

Björn Blomqvist 2015-08-28 

Please be patient 😉

IMG_0767Yes! I’m still here, but the problem is that I’m not in the mood to do what I have to do. The world is wide open for me to do my duty – to make more art analyzes. That’s my skill and the special ability I have. My ability to see details in artworks. It’s a gift.

So if you want read more, be patient. I’m on my way. I’ll do my best to fill the blog with more content.

See you!

Björn Blomqvist 2015-08-14

Lägesrapport

DSCN2273Jag brukar inte skriva/blogga om hur eller vad som pågår på den personliga fronten – men för att hålla bloggen vid liv, tänkte jag bara rapportera om läget med diverse skrivprocesser och byggandet av en skrivarlya. Innanför den lilla röda boden sker just nu ett inredningsprojekt med syfte att skapa just en skrivarlya. (se bild).  

Jag har den senaste tiden bara åstadkommit en (1) ny dikt. Bokmanuset står stilla, men jag hoppas att jag hittar kraften snart igen. Jag hade tänkt att skriva klart utkastet under sommaren, men det tycks bara var en vision med illusionistiska drag. Därutöver gör jag inga framsteg på arbetsmarknaden heller. Jag önskar att jag kunde omvandla min kreativa poesi-anda till att vara mer aktiv på arbetsmarknaden.

Apropå poesi – så har jag snabbläst alla mina 82 dikter i samling nr. 1 och insett att det är en övervägande andel dikter med mörka och neurotiska inslag.

Varför?… 

Björn Blomqvist 2015-06-25 

Goda utsikter

IMG_0484Det känns som om det är medgång i skrivandet just nu. Så sent som igår påbörjade jag planerna för nästa diktsamling. Det kommer bli mer personligt och med en hel del mörker. Orsaken till detta så plötsliga infall, kan bero på ett ökat självförtroende. Jag har många gångar tvivlat på min talang, men nu känns det som om jag struntar i det och bara skriver. Det är det som är passionen. Att få uttrycka sig och berätta sin historia och om sina känslor via poesin. 

Det som kommer skilja från den tidigare samlingen dikter – den samling som inte är helt klar än, är att inga dikter från nya samlingen kommer publiceras här. De dikter som kommer att dyka upp här emellanåt, hör antingen till första, ofärdiga samlingen eller fria dikter utanför systemet (svenska/engelska). Det enda som är garanterat och genomgående, är att alla dikter, all poesi på bloggen, fortfarande är skrivet av mig – ingen annan, om inget annat skulle framgå. 😉 

Nu ska jag baka pizza. 😉

© Björn Blomqvist 2015-05-25

 

What am I thinking? ;)

It’s here on the blog you can
read my thoughts – my thoughts
about my thoughts in the field
of art analysis, poetry and
everything in between – often
written thoughts about my
thoughts…

Svallvågslitteratur… 

Nyfikenheten slår till utanför bokhandeln. Med blicken mot skyltfönstret vill jag i det nästa – gå in. Hyllor av böcker slår över mig som en litterär tsunami. Jag surfar på vågen tills…

…jag lyfter på böckerna och läser, bläddrar och inser. En ny våg strömmar till, en våg av sviktande självkänsla i en mur av jämförelsedrift. Ett hinder mot den egna vägens filosofi. 

Bara där, bara i havet av böcker blandas lust med rädsla att misslyckas i ett drömlandskap av mixade tankar. Vad har jag att? vad har de? …och vem ska jag lyssna på? 

Björn Blomqvist 2015-04-29

Där borta – helt borta

IMG_0708I ett hörn står kreativiteten och gnager. Med ansiktet vänd mot fasaden kommer den ingenstans. Kreativiteten har målat in sig i ett hörn. Färgen har torkat – rollern har kärvat fast. Stenväggens textur är grov – färgad i svart. I nittio graders vinkel delas svärtan i en smal strimma grått. Kreativiteten tappar greppet – om handtaget. En roller ligger på stengolvet, uppfångat av gårdagens tidning. Mittomslaget vräker sig fram ut över golvet. Kreativiteten står kvar med fötterna på tidningen. Kreativiteten blundar, tittar och blundar en gång till. Ögonvätska droppar ned – rakt ned i hinken. Ringar bildas på ytan – svarta som allt annat runt omkring. Desperata rop hörs i rummet – eko som studsar fram och tillbaka i hörnet. Målarhinken dallrar av ljudet om rop på hjälp. Vågor i färgytan får hinken att rinna över. En droppe färg – ett rop på hjälp och allt rinner ut över golvet. Saker flyter – allt annat simmar men kreativiteten är orörlig. Stel som färgen på rollens mjuka rulle – står kreativitetens kvar och undrar om det snart kommer en lösning. Färglösning, lacknafta och thinner för själen. 

© Björn Blomqvist 2015-02-24

Living the dream

HäroldMy writing is based on three areas of interest. Poetry, art analysis and fiction. I try to make progress in all the three areas with varying degrees of effort.

Sometimes, the poetry is in focus and sometimes my ongoing manuscript, but in fact, I’m an art historian and I should focus on it in the first place. My writing is still a hobby and without any great feats or good knowledge.

I write on my second manuscript – after that the first manuscript has been sidelined because of a lack of self confidence. I’m living on the dream and I hope for the best, whether it’s in the field of art history or poetry.

I publish poems here on the blog because I want to express my feelings. It’s the present emotional state that control how the poem will be designed. It can also be something that caught my senses of interest. It can be a smell, a lovely place or a special taste, etc.

Anyway, I’ll continue with my writing – but my biggest opponent to destroy the success of my accomplishments, it’s must be me myself. Low self confidence and low self-esteem could be the contributing factors. I can’t promise that I will succeed.

The most important is my force to live on the dream, and especially my honesty in this blog post.

Dream when awakeness keeps the dreams alive.

Björn Blomqvist 2015-01-03

Morötter

IMG_0414[1]Då och då lägger jag ut lite morötter för mig själv. Jag sår men är desto sämre på att skörda dem. Jag lever fortfarande på författardrömmen och i drömmarnas värld lägger jag ut lite morötter som motivationshöjande effekt.

Varje gång jag besöker en butik och går ett varv på dess bokavdelning, drömmer jag mig bort och låtsas att en vacker dag finns min bok där. Jo jag vet att det är lite att ta i – dels för det är bara en dröm och dels av att jag har en verklighetsuppfattning som säger att hur hårt jag än jobbar med mitt skrivande, kommer jag kanske inte ens nå målet/drömmen. 

Ibland går morötterna så pass långt att jag drömmer om att se min egen bok bli recenserad i morgon-tv. Tänk den känslan, och i drömmen får boken ett hyfsat betyg. Allt detta kan faktiskt bli verklighet, men då krävs det motivation, disciplin och hårt arbete. Det är detta som mina små morötter ska skörda, men det är inte så lätt alla gånger. 

Det viktigaste i sammanhanget är att få bokmanuset klart och våga ta steget att posta det på lådan och sen invänta svar från förlagen. Med tanke på hur många bokmanus ett förlag får in under ett år i jämförelse med antal utgivna böcker per år – är jag medveten om att konkurrensen är stenhård. 

Hur som helst leker jag fortfarande med tanken och med drömmen om att få signera böcker, få boken recenserad och kunna se folk läsa den på tåget osv. Allt detta är kanske ljusår bort, men om mina små morötter kan omsättas i motivation, har jag i alla fall gjort ett gott försök. 

Björn Blomqvist 2014-11-01 

(Skör)detid

Strör orden
i den näringsrika jorden
Spär vatten
över meningarna på natten
Väntar på svar
från de som lyssnat har
Solen skiner
över deras fula miner
Mottar pikar
av hån vassa som spikar
Ältar mig trött
efter mobben jag mött
Alla skrattar
där jag går och krattar
Skördar mera ord
i lera och torkad jord
Brister i gråt
när regnet faller hårt
Gräver en grop
som dämpar mina rop
Ropen ekar
i deras fortsatta lekar
Groende växter
är näring i mina texter
Skrivna stycket
jag faller för trycket

Av Björn Blomqvist 2014-08-10

Upprepning – samma vals

Som repor i skivan, saker upprepas. Spelaren håller stiftet stadigt på plats. Rummet den står i är nytt – men melodin densamma. Det ekar glåpord lång väg. Samma ord från samma tratt. Är det jag eller de som vevar igång allt?

Varje gång skivan snurrar ett varv studsar jag mellan misantroper och osynliga bollplank. I diskant rop på lösning lyssnar ingen. Basljudet bullrar i pausen mellan arbetspassen. Jag släpar efter – jag kommer  alltid få marschera i takt med stenkakan, jagad av vinyler.

Björn Blomqvist 2014-07-14

Mellanakt

Det har inte blivit några direkta kulturmöten den senaste tiden. Det eftersom jag arbetar under sommaren. Arbetet har satt mig en sådan sits att jag inte kommit iväg på allt jag velat. Kanske är jag nöjd med arbetet eller tvärt om? 

Jag vet att jag inte befinner mig på mina marker och i min genre. Det gör inte saken bättre. Jag har insett att jag är akademiker och kulturvetare fullt ut. Därtill en hejare på att arbeta nära mina egna referensramar. Det blir oftast bäst så.  

En anledning till det kan tydas utifrån nästkommande dikt. Ett vardagsproblem helt enkelt! 

Björn Blomqvist 2014-05-26

Mörker

Jag rusar rakt in. Mörkret är påtagande redan vid infarten. Jag har färdats med sagda ord och okontrollerade tankar. Det är så mörkt att alla spöken blir skrämda. Bara hjärnspöken trivs där.

Luften är tunn men tung nog att dra mitt huvud mot den hårda marken. Vatten rinner längs väggen. Det släcker alla försök till ljussken. Elden har inte access, elden är utrotad.

Glada tankar virades som kapslar av lyckopiller. Kapslarna spricker och pulvriserade piller yr omkring. Pulverdimma och mörker visar vägen mot undergång. Gången är smal, marken under är mörk och hård.

Jag väntar på öppning utan att ta mig dit. Stilla väntan är den pinande fruktan. Sår bildas innan skada skett. Sår i mitt psyke, sår som stundom ska läkas.

Ta mig härifrån!

Björn Blomqvist 2014-05-01

Gör inte det jag borde

Jag måste dela med mig av min iver att inom kort, komma till ett kritiskt läge vad det gäller romanskrivandet. Jag har tack och lov skrivit en synopsis över handlingen och känner hur ivern att få sätta tänderna i nästa kapitel, kryper på. 

Jag är i detta nu på en annan plats än vid min skrivarlya eller med min skrivdator framför mig. Det irriterar mig och bättre blir det inte då jag har många måsten och plikter att ta tag i innan jag kan skriva. Förhoppningsvis är denna känsla ett gott tecken på att jag till vintern har gjort det jag drömt om. Skrivit ett bokmanus klart för granskning. 

Jag ska inte avslöja något om vare sig handling, innehåll eller perspektiv. Jag måste våga hålla det hemligt. vägen hem härifrån hoppas jag finna nya objekt att fotografera och blogga om. Det finns så mycket att betrakta, beskåda och uppleva som kan lyftas upp i ett konstnärligt perspektiv.

På återseende!

Björn Blomqvist 2014-04-22 

 

Tänk om – tänk när

Oaktsamhetens täcke lägger sig ovan alla kanaler. När en kanal töms öppnas en ny. Som djupa diken tränger tankarna fram och forsar med kraft utan stopp. Fantasin spräcker alla gränser och suddar ut mållinjen. Dimman som döljer slutet är orosmolnet som bärs upp från kraften av ångest. Batterier av negativ energi står på laddning. Dagen före är lika tung nu som då. Samma dag går i repris. Det finns ingen dagen före eller dagen efter. Självkänslan gör kata för svart bälte i konspirationsteoretiska konster. Den slår volt på sig själv – den målar tavlor av orealistiska farhågor.

Björn Blomqvist 2014-03-17

Utfyllnad…

Tömmer tankar när jag tankar fullt. Pratar med pumpen när pumpen pratar siffror. Lägger locket på när det blir för mycket. Hänger inte med när munstycket hängs tillbaka. Ångor yr, jag blir yr och ångar på i vanlig ordning. Motorn på tomgång när tomma ord florerar i mitt huvud. Trampar luft, trampar fel. Varvar, svarvar och kör runt i cirklar. 

Björn Blomqvist 2014-03-12

Tornet

Hur högt det än må vara ser jag inte klart. Det rasar samman när motgångar blåser. Ett ödesdigert fall mot marken är nära, men månen som lyser håller det kvar. Allenast i natten är svärtan den spik som spräcker allt itu. Stormen av prestationsångest kastar sin mantel över månens sken. I ett absolut mörker jag famlar efter klarhet. Högst upp på toppen jag står och vet inte varför jag lät er bygga det. Er tycke och smak i min egen tunnel har fraktat materialet det består av.

Björn Blomqvist 2014-02-03

Rummet

På andra sidan tröskeln sträcker sig det gråa betonggolvet. Golvet är lika slitet som stenmuren utanför. I bortre högra hörnet står den. Den fyrbenta träplattan och ett bekvämt bakstycke som reses av svarvade pinnar. En överliggande balk svänger i halvcirkelform och håller dem på plats. För dagen är hen blå. De svarvade benen bär den tunna plattan och all börda den bär. Doften av målarfärg vittnar om en kladdig yta. Benen hålls samman av horisontella kompisar i samma runda utformning. Ingen får sära på dem. Gruppen är samlad i kampen mot tyngdlagen. 

Klockan på väggen ovan står lika stilla som stolen. Visarna pekar i jorden och himmelens riktningar. Den breda sprickan i väggen drar skiljelinjen mellan klocka och fönsterkarm. Ljuset genom den frostiga fönsterglaset placerar stol och klocka i skuggzonen. Den kalla karga luften i rummet förlänger torktiden medan målarstänket på golvet, stelnat för länge sedan. Den ojämna grå markbetongen konkurrerar med månens kratrar. Ojämnhetens ansikte speglas i partier längs golvet. 

Ljudet som fångas i rummet är luftens motorväg genom takventilerna. Det som rör sig i rummet är spindelväven i taket. Luften som strömmar in surfar längs vävens vågrörelser. Döda flugor åker snålskjuts på detsamma. Vävens kyrkogård är rummets ända boplats. Inga andra varelser vistas i rummet. 

Björn Blomqvist 2014-01-17  

Bara sådär!

Någonstans
det är tomt
finns den gåta
jag i blindo
letar svaret på

Utan att veta
vart de läcker
är min gärning
i min mening
ett spel
med tärning

Kastet är gjort
prickar ger svar
som spelkort
i klöver

©️ Björn Blomqvist 2013-12-28

Moralpanik

Över vidsträckta fält går moralen, sida vid sida med etikens moder. Tillsammans läggs moralkakor under jord likt minor. Vad är hemma, vad är borta? Vem är vän, vem är fiende?

Från Ingenmanslandet  jag kommer gående.  Över fältet trampar jag fel – jag trampar på en mina. En tankeattack kastar mig bakåt. Splitter yr, skador uppstår. Ett moln av dimma lägger sig ovanpå.

Utan skydd och utan bas ligger jag hjälplös på marken. Ångestmolnet skymmer sikten för tidens läkare. Sent ska synden vakna, sent ska hjälpen komma.

Vilse i början på de privilegierades zon uppstår misstagen. Utan tanke och utan hänsyn skjuts salvor mot osynliga mål. Liggandes kvar på marken försöker jag kräla tillbaka…  

Björn Blomqvist 2013-10-30

Kedjereaktion

Bakom berget jag just klättrat uppför reste sig flera toppar. Berget jag såg visade sig vara en bergskedja utan slut. En avklarad klättring blev början på nästa strapats. Med en tung börda på mina axlarna känns väskan på ryggen tom.

En kedja av bekymmer dras ut längs hela bergsryggen. Alla strapatser ska bestigas innan kedjan tar slut. Den tunna luften är tjockare än länken som bryter mönstret. Samma misstag gång på gång lurar bakom varje sten. Önskar jag kunde hoppa och lämna allt, men linan dra mig tillbaka.

Fastkedjad i en bergskedja hänger bekymren kvar likt ett bungyjump. Jag kommer inte därifrån. Ingenstans är sikten klar, ingenstans finns en enkel väg tillbaka.

Att vara på topp är inte detsamma för alla. Din topp kan vara positiv, min topp ett hinder att komma tillbaka. En bagatell är inte bara en bagatell i den bemärkelsen bagatellen inte sitter i klistret. Ett kalhygge är lättare att skapa än att bli av med bekymmer som sitter på näthinnan.

Varför?

Björn Blomqvist 2013-10-02