En andlig resa genom konsten

Ny utställning (vernissage) “Intonat”, nya intryck men samma gamla vanliga galleri. För en gångs skull höll jag låg profil, typ som när det inte är vernissage och inga konstnärer finns där att snacka konst med. Man kan ju inte alltid vara festens mittpunkt, eller hur?

I min sedvanliga konstnärliga pilgrimsfärd vandrade jag genom utställningen, med en blick skarpare än en höks, och granskade varje mästerverk med den vördnad en katt visar en laserpekare. Först Katarina Sandgrens kvadratiska akryler, som fick mig att undra om hon målat dem med en linjal och en gradskiva, och sedan Åsa Granskärs oljepasteller i samma format, som fick mig att längta efter en rejäl portion pannkakor. 

Andligheten var den gemensamma nämnaren. Innan jag valde att samtala med en av skaparna delade jag min upplevelse och beskrev den röda tråden av religiös och andlig natur som jag direkt uppfattade. Detta ledde till en fascinerande föreläsning om de sju olika chakran, som finns inom hinduism, yoga och new age. Dessa chakran, var och en förknippad med en specifik färg, förekommer i många konstverk. Jag reflekterade inte över detta i första anblicken eftersom jag saknar förkunskaper inom området. Mitt fokus ligger främst på det estetiska och konstvetenskapliga, inklusive teknik. Med tanke på utställningens syfte, som kretsar kring andlighet och mening, blev min analys av målningarna mindre inriktad på konstnärliga, estetiska och konstvetenskapliga aspekter. Lektionen om chakrasystemet var dock givande. “Chakrabalansering”, till exempel, är en metod som syftar till att skapa jämvikt mellan olika energier i chakrasystemet, vilket i viss mån liknar intoning.

Målningarna är mindre stilistiska och estetiskt tilltalande än vad jag är van vid, eftersom fokus ligger på deras innehållsmässiga betydelse och mening. Oavsett om det är andlig eller religiös konst med tonvikt på innehåll, kan ingen idag mäta sig med dessa mästare. Renässansens och barockens mästare var oöverträffade i religiös målerikonst.

Koloriten och den linjära/måleriska stilen varierar, och 3D-perspektiven är begränsade. Dessa konstnärer är inte världskända, så man förväntar sig inte att bli helt överväldigad. Mitt idol-jury tänk hade inga kandidater den här gången heller. Jag gick runt i utställningen tre varv och samlade intryck. Motiven inkluderar människor, skyddsänglar, healing och gudinnor, ibland poserade med ett av de sju chakran, som hjärtat, Solar plexus, tredje ögat och strupen.

Pastellerna utforskar teman som brustna hjärtan, splittringar och saknad, vilket skapar ett betydligt mörkare symbolspråk jämfört med akrylerna. Trots detta ger element som eld, sinnen och spiralformade resor inåt i bildytan ett 3D-perspektiv. Spiralen bidrar till en uppfattning om rörelse inom bilden. 

I symboljakten i utställningen lyfter jag fram elementen grottan och berget. Ett av verken heter just “Grottan”, medan ett annat föreställer ett berg. Varför dessa två motsatser? Konstnären förklarade att grottan symboliserar det kvinnliga och berget det manliga. Jag fördjupade mig i detta i mitt symbollexikon och fann att grottan representerar moderlivet och födelse, vilket är starkt kvinnligt. Den fungerar också som en mötesplats, och vatten i närheten symboliserar liv. Tyvärr hittade jag ingen tillfredsställande symbolisk förklaring för berget, så jag lämnar det åt framtida forskning. 

Efter att ha besökt “Intonat” kände jag att jag behövde bearbeta alla intryck innan jag gav mig på nästa utställning, som låg precis tvärs över gården. Jag planerar att återvända en annan dag för att ge den den uppmärksamhet den förtjänar. Utställningen på Galleri Vindfång, mittemot, erbjuder en välkommen kontrast till det konstmöte jag just upplevt. Jag ser fram emot att besöka den snart, med ett enda fokus – just bara på den! Den känns mer i min smak, så att säga. 

På återseende!

© Björn Blomqvist 2014-10-04