Från Muhr till vägg

Idag arbetade jag som museivärd på Nyköpingshus i några timmar, och efter det såg jag fram emot nästa kulturella upplevelse. Från utställningarna i Kungstornet och resterna av den medeltida muren, gick jag till Galleri Vindfång. Muren blev plötsligt Muhr, eftersom galleriet hade vernissage för konstnären Anna Maria Muhr.

Konstnären bjuder in oss till en spännande värld av verk i olika format. Varje penseldrag, teckning, keramikbit och collage berättar något unikt. De små väggarna i det mysiga galleriet är fulla av liv. Målerierna sträcker sig från akvarell till akryl. De går också från pastell till olja. Här används olika tekniker, både linjära och mer lekfulla kompositioner. En gemensam nämnare är den vackra ljusblå nyansen. Den finns i nästan varje målning. Nyansen fungerar som himmel eller hav i landskapsmotiven.

Symbolspråket genomsyrar många verk, där betraktaren kan skapa sin egen tolkning. En ljusblå skugga svepte över den snöklädda kullen och blev för en betraktare en magisk isbana. Jag såg den istället som en mystisk skugga från ett närliggande hus. Den insikten kom från det ljusblå fältet som verkade tala till mig. Personerna i målningen har skuggor i samma ljusblå nyans, vilket knyter ihop hela verket.

Självklart hade jag en inspirerande diskussion med konstnären! Jag fick en inblick i hennes arbete och blev berörd av hennes tankar. Hon har nyligen fördjupat sig i oljemåleri, både tekniskt och kompositionsmässigt. En av hennes oljemålningar fångade verkligen mitt intresse. Den är fylld av symbolik. Detta är något jag älskar – tecken, ikoner och symboler! Konstnären berättade att renässansen inspirerade henne när hon skapade verket, och jag kan nästan känna den tidens anda i det.

Målningen är gjord med olja och har en dramatisk bakgrund. De terrakottafärgade husen står under en ljusblå himmel som framhäver bergens grönska. I främre delen av bilden syns en kvinna, kanske en gudinna, som spelar harpa. Till höger om henne finns en ängel som bär en kvinna, och strax nedanför dem står en häst.

Målningen påminner om en renässansmålning. Den utstrålar en känsla av ofullkomlighet. Den harpspelande kvinnan verkar vara ett med musiken, hennes själ förenad med tonerna i luften. Frågan om hon är en ängel förblir mystisk, dold i motivets skugga. Harpan är en symbol för helig musik, kopplad till änglar. Tänk att kvinnan är gudomlig, att hennes fingrar dansar över strängarna och sänder ut helig musik. Strängarna på harpan leder oss till nästa liv, där varje ton visar vägen till det som komma skall.

Med harpan och strängarna kan vi föra in ängeln till höger i bild. Ängeln, en storslagen varelse, tar med sig en kvinna från jordelivet till himmelriket, paradiset. Ängeln lyfter kvinnan uppåt, bortom jordelivet, mot himmelriket. Den uppåtgående kraften i motivet visar vad änglarna symboliserar – guds budbärare och övergången mellan himmel och jord.

Till sist kommer vi till hästen, den vackra varelse som pryder motivet. Hästen, känd för sin skönhet och snabbhet, symboliserar ädelhet. Konstnären berättade att hästen tillkom av en slump, men för henne representerar den jordens kraft. Den är en symbol för makt och livskraft, pulserande med naturlig energi. Kraft är en viktig del av hästens betydelse.

Det blev ett långt inlägg om ett kort besök från ett litet galleri. Ibland är det just de små stunderna som kan ge oss så mycket. Tänk att de mest till synes obetydliga sakerna kan ha en djup och stor betydelse i våra liv. Ibland känner jag ett behov av att verkligen dyka ner i en bild, bara för att…

Björn Blomqvist 2012-04-21