Plötsligt så… från ingenstans de kom. Sittandes med en kopp kaffe och en ostfralla på ett av stans caféer – kom orden till mig. På min iPhones lilla skärm blev de till ett hastigt alster.
…Om att mötas i ett annorlunda farväl.
Andas luft, slår i tomma intet
på oidentifierad plats
gestikulera vilt omkring
Öppna ögon, en blick i taket
en undanmanöver
balanserar på ett bräde
Flyttar kraft, mottar från golvet
ett luftfyllt agerande
siktar, blundar, siktar
Kramar hårt, håller andan
en omfamning
pressar, gråter, pressar
Står kvar, fastnar i greppet
ett ögonblnicksekund
låser, släpper, låser
Backar bakåt, utökar avståndet
vemodets tankar
faller med himlen
© Björn Blomqvist 2015-08-25
Very beautiful poem.
LikeLiked by 1 person