En känslomässig rymdresa

Någonstans i mörkaste natten
en ljusklar stjärnhimmel finns
Flera ljusår bortom min existens
en planet svävar i ångestfria rum

Stjärnor på rad är rymdvägen dit
en ångestladdad resväg utan slut
Rymdskrot yr när tankar krockar
en påkörd himlakropp faller samman

Längst ett  parallellt universum 
ett stort svart hål breder ut sig
Slutstationens koordinater ändras
ett lass mörka tankar kör mig fel

Vilse i galaxens mörkare partier
ett upprepande mantra ekar i moll
Rymdvarelser är inte ni, det är jag
ett utomjordisk väsen utan lösning

© Björn Blomqvist 2014-05-07