Närkontakt

Mellan mjuka lakan
ögon blundar ihop
Rörelser i blindo
händer förs samman

Värme under huden
smekningar utanpå
Leenden för samman
skratt utan blick

Närhet i mungipor
läppar möter upp
Kyssar i rörelse
vandrar över kropp

Ljusröda neonljus
lyser över akten
Ilfart av blötan
droppar mot tyget

Djup andningsvila
mot stönande eko
Neonskylt slocknar
med solens uppgång

Av Björn Blomqvist 2014-06-03

Inte nu igen

Jag tänkte inte klart
vad var det som hände
Jag var inte så smart
en chans jag brände

Jag teg inte om saken
varför jag det gjorde
Det föll mig i smaken
det jag inte borde

Jag väntar mig en pik
svaret på en gärning
Jag är mig inte lik
fel att kasta tärning

Jag framställdes dum
där tiden stått stilla
Jag rodnade flera tum
måste det vara så illa

Av Björn Blomqvist 2014-05-29

Låsning

Läser rätt
lagrar fel
Oro samlas
frågor går
Ja eller nej
nu eller sen

Samlar mod
faller bort
Skriver ned
ältar upp
Hur eller vad
vem eller var

Kastar tankar
löper amok
Dubbelt spel
flera bollar
När eller om
då eller inte

Kopplar på
stänger av
Fiskar tröst
söker bete
Tänka eller ej
göra eller gå

Av Björn Blomqvist 2014-05-26

Baksidestango

Hör sus från vägens liv
blandat med lättan vind
Fåglars kommunikation
i lag med lövens tystnad
Flagga vajar i färgerna två
på stång mot skuggan grå

Ser blint efter åkande bil
följt av bussens höga ton
Växthustaket speglar sol
i växtlighetens arma tjänst
Gräset gror i ökande takt
vilar i gräsklipparens makt

Följer med i krukans match
gungande fram och tillbaka
Kedjornas hängande längd
håller växt i pendlande fart
Allt ovan mark med vinden
rör sig i takt med linden

Sköljer mun med sodadricka
fylld med koffein och socker
Flaskans inneboende vätska
fyller kropp i kokande form
Mot soldiset ögonen söker
kisande där molnen kröker

Av Björn Blomqvist 2014-05-22

upp…

Stor oro, litet hopp
uppgivenhetens lopp
Ny plats, gammal sed
upprepningarnas led
Vaket öga, sovande liv
upprinnelsens adjektiv
Nära på, långt borta
uppskärandes aorta
Rätt val, fel förslag
uppståndens andralag
Springer av, går fel
uppsnapparens spel
Tystnar in, talar ut
uppdragets diktslut

Björn Blomqvist 2014-05-21

 

Bara så att…

Fri från bojors vakande ögon
jag spelar högt med alla ord
Färdandes genom ett lyckorus
jag fångar atmosfärens lunga

Smickrad av dina kärleksord
jag omfamnar duvans vingslag
Tagen av stundens ögonblick
jag kastar läppar över hals

öppen mellan navel och hjärna
jag startar alla känslokanaler
Pirrig i buken efter närvaron
jag lägger korten på bordet

Mottaglig vid nattens timmar
jag låter mörkret smeka kropp
Blind i fullmånens starka sken
jag knyter bindeln runt livet

 Av Björn Blomqvist 2014-05-19

 

O-perfekt känsla

I den minsta atom
noggrannheten styr
I vätska och arom
otryggheten flyr

Den felande länken
en ältande skara
Den trasiga bänken
en framtida fara

Ett oroande moment
det fruktade felet
Ett viktigt element
det vanliga spelet

Med perfekt före
som briserar fort
Med laddat snöre
som brinner bort

Har värderat illa
på främmande mark
Har stannat stilla
på kommando spark

Får beklagande råd
av mången kumpaner
Får ångestens nåd
av mörkaste tulpaner

Vill flyga tillbaka
en föregående saga
Vill verkligen skaka
en profilförlust haga

Av Björn Blomqvist 2014-05-18

Annorlunda

En arbetsmyra på sekunderna fyra
armarna går men hans tankar står
En filosof på kommande katastrof
tänker mera men mina år är flera

En arbetshäst på golvet som bäst
ivrigt sliter men hans orkar biter
En humanist på lag som maskinist
hamnade fel men jag vet ju en del

En driven knegare på gång är given
orken ökar men hans moder krökar
En tänkare i tidningarnas blänkare
gör susen men jag räknar till tusen

En riktig snubbe på arbete är viktig
hunger den letar men hans ord retar
En diktare på platsen bland viktare
hoppande vikt men jag skriver en dikt

Av Björn Blomqvist 2014-05-18

Ointaglig

Ni ser en yta
gjord av pansar
Ett yttre skal
skydd åt själen
Ytskikt i svart
som spegel inåt

Ett reglat valv
låst och säkrat
Ett inre kaos
bevakat åt mig
Tjocklek i tum
som kraft utåt

En hemlighet
gjord av rädsla
Slingrande svar
byggt på oro
Innehåll i svart
som sanningshalt

osagd sanning
låst tillsvidare
Arméer av krav
stoppas vid port
Ni får inget veta
som är viktigt

Ni ser en sköld
gjord av stål
Hemliga svar
samlade i högar
Ingen får veta
som inte är nära

Ni rör vid  ytan
låst för access
dolt bakom kant
finns en glipa
Jag håller tyst
som mitt försvar

 Av Björn Blomqvist 2014-05-17

“Klackspark”

En ny vind som kastas fram
omringar mitt huvud
Från samma håll och budskap
den tränger genom skalet
En lätt bris lägger sig mellan
mina hjärnhalvor
Vindens sele som dras åt
värker som strypkoppel
nitat på insidan
Sakta blir det vindstilla
Kort därefter släpper
tyngdlösheten

Fritt viftande med vingarna
lämnas bostadens trygghet
Nonchalans av klackspark
en havererad målchans
Kopplet skaver djupa märken
i nacken
Andningen ökar i en vindby
över lugna vatten
Försök till nya tankar
välts omkull av ärlighet
och plikt

Tillbaka i samma fålla
står jag tittande bakåt
På samma sätt i alla år
går plikttrogenheten
vinnande därifrån
Täckt av mossa fast
i kopplet
Återvändo utan ångerknapp
enligt pliktens
alla regler
Aldrig ska fria sinnet
fritt få slå slag
i allt likt
en klackspark

Av Björn Blomqvist 2014-05-15

Balansgång

Någonstans långt bort inom mig
en skugga av tvivel vispar runt
Faller fel men ändå i rätt grej
två sidor av oron hamnar i bunt

Dragande på sanningen jag tiger
en osagt fras om ditt och datt
Hamnar fel med rädsla som stiger
två tysta saker i mörkaste natt

Förundrande människor letar fel
ett misstag gör saken än värre
Håller tyst håller bubblan hel
två om saken ber för vår herre

Vaskar fram en profil jag hittar
ett sätt med tapperhet över ego
Repriser kommer och åter tittar
en upprepning i klossar av lego

Bitar lär hamna på rättan plats
det okontrollerade tränger fram
Varje dag jag lämna mitt palats
en pjäs tas lätt bort som damm

Balanserar på den sköraste tråd
en blinkning och jag plockas ner
Trotsar barriärer trots alla råd
en vinkning och jag finns inte mer

Av Björn Blomqvist 2014-05-15

Personlighetsklyvning

Spatserar över det platta golvet
en vilsen själ i dubbel upplaga
Bygger bo för tankar i dubbla rum
två personligheter slåss i strid

Gräver djupa diken runt hjärnan
de mäter höjd efter alnars mått
Klättrar spejande ovan murarna
ser två sidor av samma mynt

Segrande går arbetaren vidare
som erövrare av det egna riket
Vaket lurar akademikern på hämnd
där otrampade jordar ska erövras

Utplåning av den proletära sidan
en ny längre svit kommer brytas
Raserade murar byggs ovetande upp
sten för sten i kampen för arvet

Gränsdragningar håller benen isär
en fot på vardera sida  i yrkesboken
Pärmar av stål måttar kulor av bly
två personligheter i pågående tvist

Intressen delar tvivel mitt itu
med skalpell öppnas inga kanaler
Balanserad underskrift på kontrakt
med hopp och oro i ingenmansland

Av Björn Blomqvist 2014-05-09

En känslomässig rymdresa

Någonstans i mörkaste natten
en ljusklar stjärnhimmel finns
Flera ljusår bortom min existens
en planet svävar i ångestfria rum

Stjärnor på rad är rymdvägen dit
en ångestladdad resväg utan slut
Rymdskrot yr när tankar krockar
en påkörd himlakropp faller samman

Längst ett  parallellt universum 
ett stort svart hål breder ut sig
Slutstationens koordinater ändras
ett lass mörka tankar kör mig fel

Vilse i galaxens mörkare partier
ett upprepande mantra ekar i moll
Rymdvarelser är inte ni, det är jag
ett utomjordisk väsen utan lösning

 Av Björn Blomqvist 2014-05-07

Dagen efter dagen före

Jag låg inte igår
Jag är låg idag
Håller låg profil
Inte från höger
inte från vänster
Bara låg profil
från ingenstans

Jag segade inte igår
Jag är seg idag
Köttet är segt
Inte från höger
inte från vänster
Bara segt att äta
från båda håll

Jag sov inte igår
Jag sover idag
Kudden är varm
Inte från höger
inte från vänster
Bara varm och mjuk
på båda sidor

Jag levde inte igår
Jag lever idag
Livet är en gåva
Inte från höger
inte från vänster
Bara en kärleksgåva
från din skapare

Av Björn Blomqvist 2014-05-05

Livspusslet

Osynliga bitar i ett pussel jag lägger
Oslipade kanter jag formar med filen
Saknade svar i bitar jag inte hittar
Missade färger på yta jag målar i svart

Bunden av tiden jag reser i motvind
Oräkneliga steg på stället jag vankar
Fast i ett stadigt grepp jag sjunker
Raserade kort i ett hus jag byggt upp

Av Björn Blomqvist 2014-05- 02

Mörker

Jag rusar rakt in. Mörkret är påtagande redan vid infarten. Jag har färdats med sagda ord och okontrollerade tankar. Det är så mörkt att alla spöken blir skrämda. Bara hjärnspöken trivs där.

Luften är tunn men tung nog att dra mitt huvud mot den hårda marken. Vatten rinner längs väggen. Det släcker alla försök till ljussken. Elden har inte access, elden är utrotad.

Glada tankar virades som kapslar av lyckopiller. Kapslarna spricker och pulvriserade piller yr omkring. Pulverdimma och mörker visar vägen mot undergång. Gången är smal, marken under är mörk och hård.

Jag väntar på öppning utan att ta mig dit. Stilla väntan är den pinande fruktan. Sår bildas innan skada skett. Sår i mitt psyke, sår som stundom ska läkas.

Ta mig härifrån!

Björn Blomqvist 2014-05-01

Dragningskraft

Kraften trycker ned
du för mig framåt
Nitar skjuts fast
jag i ditt grepp

I kärlekens klo
krafttag om hjärtat
Leende kastvind
dina läppar tunga

Gapet stort emellan
öppna munnars möte
En kemisk reaktion
vätska till kärleksdryck

Friktion i värmebölja
kroppar bildar par
Pusselbitar i passform
slipade diamanter

Av Björn Blomqvist 2014-04-24

Uttråkad 2.0

Går i cirklar från
hörn till hörn
Trampar vatten
på torra land
Ser målet med
immiga glasögon
Står i duschen
med uppfällt paraply
Kastar sten
med egen glaskula
Pratar slang med
hål i byxfickan
Skjuter från höften
med ärtrör av bambu
Tänker men bara
himlen är klar
Försvinner bort
i en negativ fotobild

Av Björn Blomqvist 2014-04-14

Tänk om – tänk när

Oaktsamhetens täcke lägger sig ovan alla kanaler. När en kanal töms öppnas en ny. Som djupa diken tränger tankarna fram och forsar med kraft utan stopp. Fantasin spräcker alla gränser och suddar ut mållinjen. Dimman som döljer slutet är orosmolnet som bärs upp från kraften av ångest. Batterier av negativ energi står på laddning. Dagen före är lika tung nu som då. Samma dag går i repris. Det finns ingen dagen före eller dagen efter. Självkänslan gör kata för svart bälte i konspirationsteoretiska konster. Den slår volt på sig själv – den målar tavlor av orealistiska farhågor.

Björn Blomqvist 2014-03-17

Utan titel…?

Ser hur du ler när du
svävar på molnet
I min vildaste fantasi
hade du inte varit här

Berömmelsens klang
ljuder hela vägen fram
Du siktade en stjärna
men fann ett moln

Av alla stora stjärnor
är du snart likadan
Orosmolnens dimma
håller mig på avstånd

Ska jag nå dit måste
jag följa samma våg

Framgångsvågen…

Av Björn Blomqvist 2014-02-28

Har tråkigt…

Någonstans i ett fjärran land
byggs murar via trälens hand
vars kraft i släggans skaft
bryter stenblocken isär
en tid av fattigdom och misär
Svettiga ryggar möter torka
alla sliter hårt för att orka
när ledare lever gott
där trälen hade stått
Bortom öppna stater
ledare och byråkrater
sätts tvivlare i kedja
utan nåd för att bedja
Längs grävda diken
placeras de livlösa liken
täckta av sand och jord
dolda som tecken på mord

Av Björn Blomqvist 2014-02-15

Rummet

På andra sidan tröskeln sträcker sig det gråa betonggolvet. Golvet är lika slitet som stenmuren utanför. I bortre högra hörnet står den. Den fyrbenta träplattan och ett bekvämt bakstycke som reses av svarvade pinnar. En överliggande balk svänger i halvcirkelform och håller dem på plats. För dagen är hen blå. De svarvade benen bär den tunna plattan och all börda den bär. Doften av målarfärg vittnar om en kladdig yta. Benen hålls samman av horisontella kompisar i samma runda utformning. Ingen får sära på dem. Gruppen är samlad i kampen mot tyngdlagen. 

Klockan på väggen ovan står lika stilla som stolen. Visarna pekar i jorden och himmelens riktningar. Den breda sprickan i väggen drar skiljelinjen mellan klocka och fönsterkarm. Ljuset genom den frostiga fönsterglaset placerar stol och klocka i skuggzonen. Den kalla karga luften i rummet förlänger torktiden medan målarstänket på golvet, stelnat för länge sedan. Den ojämna grå markbetongen konkurrerar med månens kratrar. Ojämnhetens ansikte speglas i partier längs golvet. 

Ljudet som fångas i rummet är luftens motorväg genom takventilerna. Det som rör sig i rummet är spindelväven i taket. Luften som strömmar in surfar längs vävens vågrörelser. Döda flugor åker snålskjuts på detsamma. Vävens kyrkogård är rummets ända boplats. Inga andra varelser vistas i rummet. 

Björn Blomqvist 2014-01-17  

En våg av dåtid

Jag står på bryggan efter hopp över minnesluckor. Ett snedsteg och jag faller nedåt – igen! Jag lossar den minnesmärkta tampen som gjort stora märken i stammen. I båten jag färdas sitter sorgen i fören. Med årorna jag ror bildas ringar i tårarnas sjö. I fart med tidvattnet slår vågorna mot ångestklippan. Vågorna sköljer hällen, men de inristade glåporden är kvar.

Jag ankrar längs bergets kant och lämnar ekan lika tom som mitt vemod. Jag ser orden som minner om det förflutna. Vatten täcker stenen, en tår och jag faller ned på knä. En sydöstlig vind av ångest knakar i båtens brädor. Båten gungar av oro när navelsträngen går av.

Som drivved lämnar den mig ensam. Ett rop på hjälp kvävs av ekot från måsarnas pikar. Jag står med ryggen mot dåtiden och ser horisonten som min enda utväg. Fästet glider och jag plumsar i den lokala syndafloden. Fyren längre bort lyser av bilder jag har förträngt. 

Vattnet jag tar över huvudet är modet inte dopet. Jag kan inte gå vidare. Jag måste simma bort från allt. Med smärtor i bröstet och börda på mina axlar är alla simsätt uteslutna. Det var inte jag, utan de som vevade med armarna. Som fjäril i deras hov tar jag mig utåt.

Fast i det grepp som pressar fram det onda, forsar vattnet som skiljer mig och båten. Bara några armtag kvar men bakbunden i förflutna tankar är vägen evighetslång. Jag doppar huvudet under vattenytan igen som kamouflage åt våta kinder. Med stängda ögon stängs slussen som fyller på var i de sår som aldrig läks. 

 © Björn Blomqvist 2013-12-07

Bara sådär…

Lägger pusslet med svåra bitar
Bitarna du har, bitar av känslor
Målar en bild med ditt motiv
Motivbilden av dig, färgad i svart
Stänker rött med hopp om kärlek
Kärleksfläckar överallt, ovanpå

Drar penseln med hård hand
Handen är din, hållen en kniv
Skär bilden med kraft och fart
Kraftigt handrörelse, motivlöst
Bygger korthus med döden
Samlar mod, lagt kort ligger

Björn Blomqvist 2013-12-02

Vargens öga

Genom vargens öga
nektar som törstar
Jorden luftar föga
tass som tröstar

Från tungans färg
bladen som väter
Nosen siktar märg
käkar som äter

Ur droppars mitt
frön som fuktas
Tänder rörs fritt
byten som tuktas

Nedåt vägens tarm
tuggor som spya
Blommor på arm
räddas som nya

Genom vargens öga
rov som plockas
Jorden döljer föga
rötter som blockas

Efter flockens mark
humlor som flyr
Frön samlar stark
pollen som yr

Med regnets fart
droppar som landar
Jorden suger klart
fukten som strandar

Genom vargens öga
stjälkar som står
Lammen samlar höga
hjordar som går

Björn Blomqvist 2013-11-30

Bottenskrapet

Gränser som flyter
snubblande nära
Folk som ryter
i egoismens ära
Kakan som frestar
hungriga magar
Andra som festar
på egoismens lagar

Formen som gapar
bokstavligen tom
Hen som rapar
genom egoismens gom
Smulor som ligger
vidsträckta kring
För den som tigger
utanför egoismens ring

Av Björn Blomqvist 2013-11-28

Dolt under ytan

Något är trasigt något värker
där inuti där ingen märker
Smärtan finns smärtan går
där bakom där blöder ett sår
Ingen vet ingen som vågar
ser det dolda ser eller frågar

Bara jag vet bara jag känner
oron som är oron som ränner
Ovetande om ovetande svar
ger signaler ger allt som är kvar
Håller tyst håller er på halster
bakom en mur bakom mina alster

Björn Blomqvist 2013-10-24

Kärlekssång

Darrande på manschetten
du sväljer en extra gång
Torr tunga på kuvertet
du förseglar din kärlekssång

Lacken flyter på kuvertets mitt
du trycker lackstången mot
Hjärtformad gjutning i snitt
du skriver kärleksord på not

Sången sjungs på rosa ark
du tonsätter orden hon hör
Musiken är ljuv, versen stark
du sjunger med i egen kör

Väntan på replik är evigt lång
du vaktar posten för svar
Tårar dränker din kärlekssång
hennes respons är uppenbar

© Björn Blomqvist 2013-10-21

 

Sömnlös

Under natten som var hade jag tråkigt och kunde inte sova. Jag hörde regnet slå mot hustaket och då tog jag fram mobiltelefonen och skrev ett inlägg på bloggen istället. Det fick bli vad det blev helt enkelt.

Regnet mot taket falla
med skänk från ovan ge
Ljudet av smatter tralla
med stänk från himlen se
Fåglar under krona stå
med vingar torra i vind.
Vilar under molnet grå
med ringar röda på kind

Dropp från ovan tystnar
med döva örons lyte
Ugglan i trädet lyssnar
med röva fånga sitt byte
Solen om morgonen går
med slutna ögon ger.
Drömmar av sömnen får
med knutna nävar ger

Av Björn Blomqvist 2013-05-30

Med rim men utan reson

*
Kaffe lindrar smärtan i mitt sinne
Tankemotorn rusar med kopplingen inne
Ro i själen är ekan på land
Oro i kroppen är vind i öknens sand
 
Tryggheten i själen kopplar till
Utan kontroll gör tanken som den vill
Påtår sköljer fragment från smärtan
Livets antika drag är avstamp i svärtan
 
Parkerad i nuet med handbromsen ur
Immad backspegel bromsar minnets retur
Söker stilla ro med fören i motlutet
Utan broms kommer ångest mot slutet
 
Kroppens batterier är färre än mängden ström
Spänningen växer men själen är öm
Surt sa räven då sunt förnuft är över
Laga kropp och själ är vad jag behöver
*

 Av Björn Blomqvist 2012-09-12

Vattnet som sjunker är marken som växer

*
Genom förtvivlan jag famlar efter orden
Inställsamma ord och ängsliga uttryck
Stoltheten är vapendragare i fiendeland
Beväpnade fiender och fallna marionetter
 
Genom bävan jag faller framför korthuset
Spelade kort och flykt från spelplanen
Lättheten är pionjärer i tomhetens revir
Privat mark och djävulens enögda banditer
 
Genom cyklopögat jag famlar i djupet
Djupa lögner och svaga misstankar
Självkänslan är avbytare i motståndarlaget
Rivalitet och stora sprickor i bänken
 
Genom offerkoftan jag faller till marken
Hårda asfaltsvägar och djupa diken
Framtidstron är hänglås i grannporten
Nitisk portvakt och plomberade nyckelskåp
* 
© Björn Blomqvist 2012-09-04

Emptiness

Jag har just haft lite tråkigt över ett glas rosé. Inte för glasets eller innehållets skull. Bitterhet kontra vändpunkt i arbetslivet är de saker jag just nu har att brottas med. Vips så skrev jag några rader utan vare sig mening eller titel:

 *
Under hudens täcke är bitterheten den första att fly
Bakom lovorden i fasaden är inget skrivet i sten
Bredvid en hop av löften byggs ett skal av bly
Ovan ljuset vid tunnelns slut står man på egna ben
 
Framför den dragna linjen växer nya ytor fram  
Bortom horisonten är vändpunkten ett givet mål
Runtom finns en aura som drar alla över en kam
Närapå en lyrisk amatör, modig men gjord av stål 
*
Av Björn Blomqvist 2012-08-25

Kvällsluft

Häromdagen när jag var ute med hunden tyckte jag att det var så skönt med den friska kvällsluften så jag fick lust att skriva lite på temat kvällsluft och det fick bli vad det blev. 

*
Trycklöst utan vindpust den gror, en sval atmosfär gör skillnaden stor
Går ut genom dörren jag gör, den friska luften tar vid och förför
Stillhet och lugn utan vind, en magisk känsla svalkar min kind
Djupa andetag av ren luft, lungor arbetar frenetiskt och tufft
Vinden är lugn och still, kontrasteras av doften från en grill
Hungern kryper nära, folk på terrass skålar ler och är kära
Uppspärrade ögon som svalkas, en svag bris mot natten nalkas
Öppning i kragen, en känsla av luft fläktar mot magen
På väg tillbaka mot huset, mörkret faller och släcker ljuset
*
Av Björn Blomqvist 2012-05-17

[II] Paus

Fick lust att leka lite med orden igen utan att reflektera. Det blev en kort liten text/dikt/ja vad vet jag – något blev det i allafall:

*

Massan av allt du begär må vara större än vad som inom dig ryms
En hop av lustar må vara den kärna som ska styra dina mål
Helheten av dina passioner må vara den samlade kraften runt dig
Storheten i ordets makt må vara stark men tanken tar första steget
 
Passivitetens anda roterar runt ett nav som låsts av ekrar utan funktion
Ivern av måsten är den centrifugala kraften som vill trycka dig utåt
Mättnad genom kamouflerad hunger offras som en magnetisk cirkulation
Tålamodet tryter och lättar de ventiler som aldrig annars öppnas
 
Motvilliga rutiner i samlad takt ger upprepning och eko utan slut
Kursändring utan kompass ger styrka åt fjädern som drar dig tillbaka
Ett okontrollerat mod i motvind ger kraft åt vågen som sköljer hitåt  
Svaga flyktförsök från stolen ger krockkudden rätt att stoppa din framfart
*
Av Björn Blomqvist 2012-04-17

Released

*
I begynnelse av det nya året mot slutet av den första dagen
Små kliv för ett stort år, en stor utmaning för mikroskopiska sår
Jaget växer och tankar flyr, nuet tappas, ingen som styr
Innanför ett skal frodas en glöd, ångestens kärna och död
Ostrukturerade och gigantiska kliv, ett hot mot små steg i ens liv
Med ögonen i spegeln görs undantag mot framstegsregeln
Otrampade stigar leder ut, världens alla stigar har ett slut
Orosmolnen skingras och drar, leds av himmel, blå och klar
Förändringar kommer i tid, små som stora med eller utan strid
Årets dagar passerar i ökad fart, som ett sus genom nuet ser man klart
*
© Björn Blomqvist 2012-01-01