Samlingen texter av olika slag, är fortfarande ganska blygsam. Ett närapå 50-tal dikter, 270 sidor deckare och 46 sidor av nya romanprojektet – och det finns en gemensam nämnare. Deckarmanuset ligger på is. Romanprojektet har legat stilla i snart 4 månader och diktverkstan rostar bort – ineffektivitet!

Det krävs disciplin, planering och ett jävlar anamma om jag ska ro allt iland. Jag har sakta men säkert, promenerat i trakterna där romanen utspelar sig. Iakttagelseförmågan och minne för detaljer är det absolut inget fel på. Blir nästan lite överraskad av hur jag kan minnas bilder och detaljer och sedan återskapa dem, trots att det är lång tid från intryck till skrivande.

Jag tror det är en talang jag har helt enkelt. Jag minns t.ex. vad för motiv som fanns på tavlorna i matsalen under mellanstadietiden, dvs i mitten av 1980-talet. Undrar vilka andra från den tiden som kan minnas dem än idag? 

Nog om det. Mitt problem, eller dilemma just nu, är att jag inte tar vara på chansen och satsar än mer på skrivandet. Kriminalromanen lär jag inte ta tag i än på ett tag. Det för att det senaste romanprojektet tycks ligga mig mer i fatet. Verklighetsflykt, identitetssökande och ångest. Ungefär så skulle jag kunna beskriva huvuddragen i storyn. 

Björn Blomqvist 2014-08-25