SKF/ML, KPS, KU osv.

Förkortningarna är ännu fler i slutet av den bok jag just bekantat mig med. Det är flertalet sidor som redogör för alla partiförkortningar – men nu är det inte det som boken handlar om. Av ren nyfikenhet började jag läsa i Magnus Utviks senaste bok, Med Stalin som Gud – tre tonår i en kommunistisk sekt.

Jag läste ett 90-tal sidor för en vecka sedan och valde att lägga boken åt sidan. Idag återupptog jag läsandet och vips så hade jag läst klart de resterande 200 sidorna. Detta måste vara ett bevis på att boken är bra då den engagerar mig, trots att de politiska åsikterna som florerar i boken är långt ifrån mitt eget politiska ställningstagande.

I boken skildrar Magnus Utvik först hur han blev frälst och värvad till SKF/ML och hur de sedan hjälpte honom med strategin för att se till att han blev utesluten ur KU. Tiden i SKF/ML handlade mycket om att visa att partiet var det enda revolutionära partiet, medan övriga kommunistiska partier är revisionistiska. SKF/ML blir sedermera KPS, vilket jag får uppfattningen om att vara mer som en sekt än ett politiskt parti. Detta skrämmer mig lite men tack o lov existerar inte partiet/sekten längre.

På ett utomordentligt sätt skildrar Magnus Utvik hur KPS utan pardon kunde utesluta medlemmar och genom minsta misstag bli utan avancemang i partihierarkin. Detta fick Magnus erfara när CK gav avslag på hans kandidatmedlemsansökan med motiveringen ’trotskistiska tendenser’. I boken beskriver han hur partiet, däremot beviljade hans önskemål om flytt från hemstaden Värnamo till Göteborg. I Göteborg handlade det mesta om kampen mot fienden, de revisionistiska och i detta fall KPML(r).

Oavsett vart han befann sig, var ordern att värva medlemmar. Han gjorde goda försök utan resultat på både arbetsplatsen som diskare på B&W i Göteborg samt i det militära på I 12 i Eksjö. Det senare slutade med inkallelse till kaptenen som läxade upp honom.

Detta var ett litet axplock i sammanfattande form, men vad är det som engagerar mig? Det förekommer beskrivningar som både skrämmer mig och som roar mig. Kampanjen som fördes för att locka till sig Magnus till SKF/ML och banka in i hans huvud om att alla andra kommunistiska partier är revisionistiska, är skrämmande. De hade svar på allt för att övertyga honom så pass att han medvetet gjorde allt för att bli utesluten ur KU. Likaså KPS tillvägagångssätt att på ett sekteristiskt sätt utesluta eller bestraffa medlemmar.

Det som roar mig i boken är författarens beskrivningar av folk omkring honom som inte tillhör partiet. Såsom den coola chefen på B&W Stormarknad som gav honom en anställning som diskare. Kaptenen på regementet samt en och annan kollega. Tillsist kan tilläggas att jag tycker boken är lärorik ur ett historiepolitiskt perspektiv samt att den har en tydlig disposition och avslutar där allting började. Jag kan rekommendera boken till vänner, både blåa, röda, gröna och orange.

Björn Blomqvist 2012-05-31

Comment

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

w

Connecting to %s