På plats i PEAB-hallen på Rosvalla i Nyköping har jag idag beskådat Andra chansen. Långa köer och trånga folkmassor mötte vi där inne, trots att vi var i god tid. Lite rundvandring i foajén och lite dryck i restaurangen vad det som föregick erövringen av bokad sittplats på lagom avstånd, på lagom höjd med Green Room strax nedanför oss. Inte förrän 10 minuter innan start, började det fyllas på till 95% av fullsatt, vilket var den ungefärliga publiksiffran i procent.

Det första bidraget (Dynazty) var den absolut bästa liveupplevelsen. Vilket drag, vilka pyrotekniska effekter, precis som det ska vara när ett hårdrocksband drar igång. Tempot och trycket fortsatte med det efterkommande rockabillybandet Top Cats. Jag och som så många andra jag talat med, tyckte det var trist att Dynazty slogs ut i den första duellen.

Därefter började fallet. Lotta Engberg och Christer Sjögren hörde man knappt vad de sjöng, fruktansvärt dåligt ljud. Det var bara ett morrande från herr Sjögren och ett gnälligt pip från Lotta Engberg. Det blev en viss höjning när Jean Banan drog igång men det var mycket tackvare publikens hjälp. Sedan blev det värre. Vi hörde inte ett smack av vad de sjöng i semifinalsduellerna. Arenaljudet försvann i 15 minuter men när bananen sjöng igen kom ljudet igång, men det räckte inte, han blev ju utslagen.

Sammanfattningsvis är jag lite besviken på både ljudet och att inte Dynazty gick vidare. Upplevelsen var bra i början, och jag fick lite glädjekänslor när allt körde igång. Något senare var jag varm i kläderna och var mer bekväm i att sitta på ena långsidan med Green Room strax nedanför. Men så var det där med ljudet som försvann och det gjorde att jag tappade intresset och var inte speciellt fokuserad på sista låten och ville bara komma därifrån.

Björn Blomqvist 2012-03-03