Igår läste jag de två kapitel jag har skrivit i min bok. Det är en bok jag skrev på för ungefär 5 år sedan. Boken är alltså inte mer än just dessa två kapitel. Det som bekymrar mig är hur jag gick in och ändrade delar i texten som från början kändes bra, men som idag med ett annat perspektiv, ansågs vara bristfälliga. Utifall jag ska fortsätta och slutföra boken blir det problematiskt eftersom jag allteftersom ser på ett annat sätt och allt fler kapitel kommer att skrivas om gång på gång. Jag får räkna med ett lika stort tålamod som jag har av mängden litterär fantasi.

Boken är en deckare såklart, jag måste ju börja skriva i en lättsam genre. Deckargenren är överflödig men möjlig att skriva inom om man har livlig fantasi. Nästa gång jag skriver på boken ska jag inte göra så långa avbrott i skrivandet. Jag kan självfallet inte avslöja något om bokens huvudpersoner och handling. Jag måste få växa med gestalterna och platserna där dramat utspelar sig. Självfallet samlar jag inspiration från min omgivning. En lång promenad med min hund längs kustbandet för några veckor sedan, gjorde att fler idéer kring boken växte fram.

Det som inte heller blev som jag tänkt mig, var att jag skulle efter två eller tre år bli färdig med boken och direkt efter börja på nästa bok. Bok nummer två skulle vara en roman, allt för att få distans från deckargenren. Antigen har jag misslyckats i mina planer eller så har jag haft för stora krav och livlig fantasi om att åstadkomma nått jag drömt om (skriva en hel bok), inte bara poetisk alster. Slutligen vill jag påminna om att jag försöker så gott jag kan och vet att min dröm kan gå i kras, men underskatta aldrig en drömmare i skapartagen.  

Björn Blomqvist 2012-01-14